Två härliga dagar i Spanien, mitt i januari!

Så bar det av.

Med kort varsel bokades en resa till Malaga i södra Spanien, där det fanns en plats över att provköra lite nya modeller ihop med norska återförsäljare.

BMW S 1000 RR med 193 hk och bara 185 kg torrvikt, kan ju bara bli kul!

Uppdaterade och faceliftade R 1200 RT med ny helt underbar motor som har massor med vridmoment redan från tomgång, och som även sitter i R 1200 GS till 2010, samt det faktum att fjolårsnyheterna F 800 R och K 1300 S, R och GT också fanns på plats, fick vårkänslorna att rusa (läs: I got a hard-on! Hoppas inte morsan läser...). Rapporterna från de som redan var på plats löd: "Sol, vårvärme, ibland upp till 20 grader och magiska kurvor". Favoritmotorcykeln av dessa? Det blev den du minst anar.

Tyvärr blev det lite halvmulet och kanske bara runt 15-16 grader som mest första dagen. Torrt på vägen, men halkigt av skyfallen som varit dagarna före, eftersom det ibland helt oväntat var sand här och där på vägarna, och dagens offer blev en styck R 1200 RT av 2010 års modell som parkerades i ett dike efter att först ha kanat en stund på vänster, därefter höger sida.

Upplevelsen av dagen var ändå helt underbar. Hemma var det decimeterdjup snö och 6-7 minus, här var det vårvärme och torra kurviga vägar.

När vi parkerade på sena eftermiddagen så började det regna. Eller kanske man ska säga att himlen öppnade sig och därovan fanns en större sjö?! Det regnade oavbrutet till morgonen, och dag 2 innebar körning på mestadels våta vägar med regn. Uppe i bergen, ca 1500 meter över havet, var det snö i vägkanterna. Eftersom jag lämnat fodret till mitt Gore Tex ställ hemma, så var det inte särskilt varmt. Jag satt då på S 1000 RR och bara led och ville hellre köra touringhoj med häckvärme. Så blev det. 1300 GT och all värme på max. Mmmmm.....

Regnet gjorde att tempot drogs ned en hel del under dagen, men det blev ändå 34 mil på oftast väldigt kurviga vägar.

Lunch inmundigades i Marbella (se äldre inlägg), där vi fick en skitäcklig pasta. Men, beställer man Pasta Carbonara och Bolognese i Spanien på en glassbar får man nog räkna med att maten är dels kall, och att basen i såsen troligen var vaniljglass, utrörd med något som motsvarar Blå Bands gamla restlager av pastasås i pulverform. Magne från Norge bjöd, så det var gratis. Och gratis är gott. Så jag tar tillbaks vad jag sa och hävdar motsatsen. Mums! Typ...

Fika i Puerto Banuz (reservation för stavningen), där åt vi riktig glass. Härligt att kunna sitta ute i hyfsad vårvärme och det var för tillfället uppehåll.

Om man summerar de här dagarna så inser jag nu att en sådan här vitaminin-injektion vintertid i Peters MC-lekamen, är numera ett måste. Vårvärme, torra vägar, kurvor. En perfekt försmak på MC säsongen.Men jag insåg också att jag måste åka hit med Suss på lite vintersemester någon weekend på vintern kommande år.

Nu kvarstod att lasta 21 MC och en hel massa verkstadsutrustning, sedan packa väskan och ta taxin till flyget kl 5 morgonen därpå.

Så vilken hoj blev favoriten då? Ja, jag är ju ingen raceputte som kan behärska 200 hk mellan benen. Fast jag kan bromsa bra och hittar apex ganska lätt i kurvorna. Därför vann faktiskt BMW F 800 R mitt hjärta. Bara 87 hk, men 86 Newtonmeter och med ett Akrapovic "slip on" utan decibel-killer, så murrar den fint. Släpp den aldrig under 6.000 varv, och växla tidigast vid 9.500, så har du en skitkul hoj som du kan hantera när det sladdar i regnet och som går bra på bakhjulet om man vill. Vindskyddet är totalt obefintligt, men upp till 180 går det att hänga på större hojar när det svänger. Och, oftare än du tror, så kan du köra ifrån de större maskinerna med över 100 hk mer, när det svänger. Dessutom går det att byta spår som man vill mitt i svängarna. Det är väl inga nyheter direkt, låg vikt brukar ge bra snittfart och hög kurvhastighet med sena inbromsningar. Så, vinnaren blev F 800 R. Men, ska jag köra långt är det så klart en större maskin som gäller.