Häromdagen var jag i Göteborg, och fick för mig att jag skulle kolla på en bättre båt hos Knape Marin, efter jobbet. Adressen hittade jag med hjälp av eniro.se i min fina smarta windows mobiltelefon...
När jag kom fram såg jag att jag varit på den platsen 2-3 gånger tidigare, men då var jag blott 18 år fyllda och hade då inte ens en papperskarta, bara nytaget körkort och skulle till surfhandlaren Båths.
Nu körde jag fel 2 gånger - med GPS!!!??? Skandal!
Handen på hjärtat, hur många gånger har du inte slagit in adressen i navigatorn, och börjar följa GPS´ens vägvisning inne på en större P-plats, som t.ex IKEA eller liknande? Hittade du ut? Det går ju knappt att hitta utfarten... Smartare är att se sig omkring. Oftast vet man ju vart man ska, ungefär.
Ibland får jag ett enormt stort behov av att slippa ha en ständigt ringande och plingande mobil. Push-Mail, SMS, telefonsamtal. Fy fan för att alltid bli nådd!
Båten vi skaffade i våras visade sig bli det perfekta instrumentet för att fly vardagens stressorer.
Ironiskt nog så klarar man ju inte en helg i skärgården utan Plotter. GPS heter för sjöfolk "Plotter" om den ritar en karta. Ger den bara koordinater är det en GPS. Nu vet ni.
Så tekniken förföljer mig även fast jag jag vill slippa den.
Ett annat sätt att koppla av är musik, iallafall för mig. Kanske ett glas vin till... Låten "Ayo Technology" med Milow, trodde jag i min enfald handlade om en snubbe som inte vill ha kontakt med sin tjej via alla möjliga tekniska hjälpmedel. Det lät som att han sjöng så i refrängen. Om du googlar på lyrics + Ayo Technology så får du läsa hela texten. Förmodligen rodnar du lite efter ett par rader. Inte mycket teknologi i den texten!
Nu blev det lite off topic kanske.
När det blir för mycket på jobbet, så drömmer jag mig bort till ändlösa vyer sedda från en segelbåt eller en ö i skärgården. Därför har jag den här bilden på skrivbordet på datorn. Det är till latsen på bilden som jag vill ta mig, ganska ofta faktiskt.
Man kan ana något i bakgrunden, men man vet inte vad som är där borta?Samtidigt vill man till varje pris se vad som finns bortom dimman. Bilden är tagen av en engelsk tidning, och båten är en Regina 40, min absoluta drömbåt.
...det som skulle förstöra bilden mest, är en satans mobilsignal. Men, det plumsande ljudet efter att man kastat den överbord, skulle nog återställa lugnet igen.
I och med det här inlägget så kommer nog min MC blogg att övergå till att bli Peter Anderssons vanliga personliga blogg med funderingar och idéer kring det mesta i livet. Möjligen med ett stänk av Castrol R. ;-)
